Snart dags

July 17, 2014, 1:51 pm

Den här veckan brukar jag ha semester, men i år har det av olika anledningar inte blivit så utan nästa vecka är min första semestervecka. Ska bli så skönt att få vara på Åland fyra veckor, tyvärr inte mer. Det känns helt overkligt att jag inte varit på Söderlid på hela sex veckor, har nog inte hänt någon annan sommar med så lång paus under säsongen, men har överlevt och tiden har gått fort. Jag brukar ju ranta där mest hela tiden annars, får väl ta igen det med fler besök höst och vinter.

Oj vad mycket jag ska hinna med på Åland, det finns en uppsjö av lockande aktiviteter i flera veckor. Några biljetter är redan köpta. Det brukar ändå bli så att jag inte hinner med allt jag önskar, men ser framemot mycket kultur och trevligheter tillsammans med familj, vänner och gäster. Några skapande projekt måste klämmas in naturligtvis, är inte säker på ännu vad däremot. Garderar mig med material till olika projekt och så får det bli det som lockar mest för stunden helt enkelt, just nu finns inga måsteprojekt, de får komma sen efter semestern.

Bilderna i inlägget är detaljer från kudden "Havet" som just nu är utställd på biblioteket i Mariehamn som en del av utställningen 2.8 km FORM. Läs mera om utställningen i spalten till höger eller på hemsidan. Temat på biblioteket är Fantisera och det här är mitt fantiserade hav, nåltovat och broderat med en del pärlor.

↧

Handduk på bordet

July 23, 2014, 4:26 am

≫ Next: Kräftdags

≪ Previous: Snart dags

Den vanliga linnelöparen på soffbordet på Söderlid behövde bytas ut för omväxling trots att den hade perfekt färgmatchning. Hos oss hamnar ju saker ofta på andra ställen än vad de är ämnade för. Även denna gång. Den nya rosa linnehandduken med mönstret Fröjd i rosa från Ann Granlund på SALT i Mariehamn blev härligt ljus sommarduk på soffbordet och ger lite lättare sommarkänsla än duken som nu får bli vinterduk i stället.

Hon har även designat och tryckt sofftyget Krusbär, underläggen med samma mönster i mindre format och kuddarna Rosen och Misse i soffan.

En till Fröjd handduk finns sen tidigare som duk på skänken i köket, i härlig turkos färg, som piggar upp den gamla skänken. Här finns också de nya höga ljusstaken från Ida Överby på Crème de la crème som jag skrev om förut. De väntar på att dukas fram på matbordet när kvällarna blir något mörkare.

Annat på Söderlid som inte heller används till rätt ändamål är den gröna dörrmattan i plast från Japan med små ljuslila blommor och som ska föreställa en gräsmatta eller äng. Den hamnade ovanför dörröppningen på väggen i förstugan med en sammetsram och baksida. Betydligt mer hållbar en som dörrmatta med lösa blommor.

↧

Kräftdags

July 26, 2014, 5:00 am

≫ Next: Linnelappar i ram

≪ Previous: Handduk på bordet

I vår kräftgalna familj är det en höjdpunkt när kräftsäsongen kommit i gång. Förra året kom min syster och en barndomskompis till oss för att hälsa på här på Åland och den allra mest kräfttokiga av oss, min syster såg till att vi festade på åländska kräftor på Söderlid, vilket var så trevligt att vi gör om det i år just idag. Det var dock på håret att vi fick tag på åländska kräftor för säsongen är något avvaktande ännu med tanke på den kalla inledningen av sommaren tidigare.

Här Anna-Lena Beckmans tovade kräfta i Sture Ahlströms bur hängande i vår fiskegång på Söderlid, mellan förstugan och köket.

Den här bilden är från förra årets kräftkalas, men det vattnas i munnen färdigt och något liknande ska det bli ikväll.

↧

Linnelappar i ram

August 5, 2014, 5:25 am

≫ Next: Tänk en trappa

≪ Previous: Kräftdags

Även om man skulle kunna tro att bloggen har fått solsting så är det närmare sanningen att vi saknar wifi på Söderlid och den senaste tidens program har omfattat färre besök i Mariehamn och därmed åtkomst till wifi. Även kreativiteten har varit på sparlåga i värmen och ersatts med bokläsning när det varit lediga stunder. Men hjärnan arbetar med några kommande projekt så kan kanske komma i gång snart.

Linnelapparna jag skrev om i tidigare inlägg här på bloggen har nu ändå blivit klara och sytts ihop till ett lapptäcke som spänts i tavelram. Eftersom bitarna har så smala kanter till sömsmån sydde jag ihop dem för hand.

Min favoritram för sånt är Ribba från IKEA, för där finns djup från glaset så att även textila saker med ytstruktur ryms. Ofta väljer jag arbetsstorlek efter ram när det är svårt att hitta bra ramar. Den här ramen är 50 x 50 cm och med passepartout blir bilden 29 x 29 cm. Ramen finns också i mindre storlek, som jag ofta använt utan passepartout 25 x 25 cm. Jag brukar välja bort glaset till slut ändå för att framhäva strukturer och nyanser i materialet, men denna gång får glaset vara kvar tillsvidare. Vi får se hur det blir i längden.

Det började med små skisser på post-it lappar lite utifrån storleken på de överblivna små linnelapparna. Från början var det tänkt som broderiprojekt men blev sen i alla fall min vanliga teknik, kombination tovat, broderat och pärlor. Det finns fortfarande många lappar kvar så möjligt att det blir några fler försök att utnyttja dem, men inte just nu när annat lockar med.

↧

Tänk en trappa

August 9, 2014, 3:51 am

≫ Next: Nyansmix

≪ Previous: Linnelappar i ram

Vår nya stolthet, äntligen har vi en trappa till Söderlid. Det har varit årets semesterprojekt, men som vanligt är det inte jag i familjen som byggt, men inspekterat har jag såklart ofta och kommit med heja-rop och synpunkter. Hade nog aldrig vågat föreslå en trappa med så många vinklar, men nu när den blev så bra passar det att ta sin kaffekopp och sätta sig på trappan om man inte orkar gå längre ut och man kan t ex vända sig efter solen.

Så här ser grunden ut, vinklarna uträknade matematiskt efter skiss. Idén hittades på nätet men det fanns ingen ordentlig beskrivning utan det behövde räknas ut med bättre mattekunskaper än mina och lite ritande och mätande för att veta vad det skulle vara för material och hur mycket, men så skönt att det stämde i slutändan.

Lyckan över den nya trappan kan man förstå ännu bättre när man ser det här. Sen Söderlid fick sin förstuga innan vi flyttade in ens har huset saknat trappa som har ersatts med två lastpallar på varandra för att ta sig in i huset. Vid det här laget är lastpallarna murkna efter att de stått ute i ur och skur året om.

Snickaren som rättade till våra fönster för ett och ett halvt år sen skulle ha byggt en trappa men det var december när snön kom i mängder för snart två år sen. Undrar hur trappan skulle ha blivit då, knappast så här avancerad modell, så det blev bra trots allt att vi väntat tills mer akuta projekt färdigställts i huset.

↧

Nyansmix

August 13, 2014, 4:08 am

≫ Next: Grönt infall

≪ Previous: Tänk en trappa

Linnetyger i olika blå, gröna och blågröna, turkosa nyanser är alltid mina favoriter. I sommar har värmen eller hettan gjort att händerna inte orkat vara så aktiva, men nu har jag garderat mig för sista semesterveckan. Jag gick in i tygaffären och köpte 11 olika nyanser linnetyg, 20 cm av varje nyans. Stackars försäljaren som fick klippa allt.

Än vet jag inte vad tygerna ska bli, men tänkte börja med att ta en liten bit i kanten av varje och göra någon variant av lapptäcke till ramen 50 x 50 cm. Funderar på lite mer abstrakt kanske än med blommorna senast, men en blandning av tovat (bara litet), broderat och pärlor är ingen högoddsare, om jag känner mig rätt.

Lite bättre koll på nyanserna när de är utdragna här. Hittade ännu ett tyg hemma i alldeles klarblått som ska läggas till. När det nu behövs bara små bitar av varje kan resten bli något senare, få se om kuddivern växer till senare i höst, för de här kan räcka länge. Dessutom finns flera av nyanserna hemma redan, men nu gällde det sista semesterveckan på Åland och dessa nyanser inspirerar till att sätta händerna i för något roligt projekt.

↧

Grönt infall

August 15, 2014, 2:52 am

≫ Next: Tygtapet

≪ Previous: Nyansmix

Har stirrat på grönskan utanför köksfönstret samtidigt som jag tittat på linnetygerna i kökssoffan och klippt små bitar av dem för planerat projekt. Till slut tröttnade jag på mätandet och klippandet och fick lust att göra något annat. Det fanns ju gott om tyg kvar i alla färger och jag fastnade för det klaraste grönt. Jag brukar aldrig använda grönt annat en som komplement så det var lite konstigt.

Bladen utanför fönstret fick inspirera till att göra ett enkelt blad i grönt, storleken på själva bladet är 10 x 10 cm. Jag hade tänkt eller bestämt att jag skulle ha paus i kuddproduktionen över sommaren, men skulle det här bli en kudde i alla fall. Nej, jag bestämde mig sen att spänna bladet i ram, förmodligen med passepartout omkring om jag inte spänner det bara runt en mindre platta. Färgnyansen är inte så lätt för inredning, så kudden får vänta till ett härligt höstlöv på rostfärgat botten. Höstfärger känns mina på riktigt.

Mitt ologiska beslut att göra ett grönt blad orsakade en del problem. Eftersom jag inte brukar göra något i grönt packade jag inte med grön ull eller gröna trådar och pärlor i sommarpackningen till Söderlid. Det är alltid svårt att veta på förhand vad man till slut behöver, om nya idéer får ta plats.

Ingredienserna blev därmed färre än vanligt. När jag rotade lite lyckades jag hitta tre gröna ullknytten från Inger Nygård på Lumparby Ollas, som jag ännu inte hunnit ta med hem. Älskar hennes melerade nyanser, så första problemet var löst, jag kunde tova själva bladet på tyget.

Bland helt andra färger i trådlådan hittade jag tre nyanser grönt i broderitrådar och sen en liten bit av blank tråd. Det fick bli dem jag skulle brodera med. Jag skulle få göra det enkelt med det som fanns till hands.

Inga gröna pärlor fanns på plats men några små bruna i olika varianter fick bli som ätna delar i bladet. Känner jag mig rätt så kommer det bli några gröna pärlor på bladet när semestern är slut, har svårt att hålla mig till det enkla, även om jag nu inser att det kan vara lättare att komma i gång om man inte har så mycket att välja på. Tyvärr är det velandet mellan nyanser som ändå är det roligaste.

↧

Tygtapet

August 18, 2014, 3:11 pm

≫ Next: Älskade Marimekko

≪ Previous: Grönt infall

Blåklint, ett av många favoritmönstren från Ann Granlund på SALT i Mariehamn valdes till vår tygtapet till sidorna av trappan till övervåningen på Söderlid. Ann tryckte fem meter på vattengrönt linnetyg och trycket i färgerna turkos och grönt. Mönstret passar bra i ett så formmässigt konstigt väggparti eftersom tyget inte behöver vändas i en viss riktning utan är lika fint från alla håll.

Jag hämtade tyget i lördags och oj vad det var spännande när jag nyfiket rullade ut tyget från rullen på vardagsrumsgolvet för att se slutresultatet. Färgerna matchar trappan jättebra så resultatet är riktigt bra, även om det inte kommit upp på väggen ännu. Vilken känsla att få rulla ut så mycket tyg.

Det är dessa konstiga trekanter på båda sidorna av trappan som ska "tapetseras" med tyget. Det krävdes rätt lång tid att fundera hur vi skulle lösa dessa ytor på ett bra och snyggt sätt och flera mer eller mindre konstiga förslag processades innan Anns tyg blev lösningen på dessa ojämna ytor.

Formen på trekanterna är väldigt lång och utdragen vilket syns på mallarna vi ritat och klippt i brunt papper som fanns till hands, egentligen alldeles för tjockt papper vilket inte underlättade saken. Sen gällde det att fundera hur tyget skulle klippas för att inte bli fel trots konstiga mallformen och hur tygets trådriktning skulle vändas. Rätt nervöst att sätta saxen i den fina tyglängden, men nu är båda sidorna färdigklippta med sicksack-saxen, som är allt annat än tänkt för vänsterhänta, tur att vi har högerhänta som kan rycka in vid större klippbehov.

Nu väntar "tapeterna" att bli fästade på väggen, men det krävs mer stift i häftpistolen så det fick vänta, vilket kanske var tur när tiden var knapp så vi inte stressade och därmed slarvade med resultatet. Få se om det kan bli så spänt som jag tänkt mig när vi är klara. Hoppas det går bra att fästa trots gipsskivor och sen blir det list på kanterna. Tack Ann för fint tyg.

Börjar fundera lite smått vad de överblivna tygbitarna ska användas till sen, några idéer har dykt upp redan, men det är nog inte färdigtänkt.

↧

Älskade Marimekko

August 20, 2014, 1:04 pm

≫ Next: Höst idag

≪ Previous: Tygtapet

Fick ett fint Marimekkopaket av barndomsvännen som var på besök på Söderlid några dagar i juli. Det här är innehållet i det: en bricka, ett förkläde och en ugnsvante i härliga somriga Marimekkomönster. Jag är uppvuxen med både Marimekkotyger och kläder och de har en speciell plats i mitt hjärta för alltid.

Det årliga Helsingforsbesöket innebär alltid besök på flera Marimekkobutiker för att inventera allt som finns. Ofta hinner det bli flera besök även i samma butik, när jag efter rundgången har i bästa fall kommit fram vad jag ska köpa. Tyvärr fastnar jag ofta på kappor med stora kragar, men ibland vinner förnuftet som tur är och då kanske det bara blir lite tyg som följer med hem. Handdukar och påslakan hör också till favoriterna i repris.

Som tur är blir det faktiskt dags nu i slutet av veckan för det årliga besöket och är redan nyfiken vad jag kan hitta i mina Marimekkorundor i Helsingfors den här gången. Det lustiga är att jag går sällan på Marimekko i Stockholm, får väl mitt lystmäte tillfredsställt av intensivrundorna i Helsingfors.

Förklädet med bröstlapp är i det härliga tyget Köksträdgård. Jag blir glad av att bara titta på det och vill nästan inte ta av mig det, när det piffar upp tillvaron så mycket, behöver inte ha några snygga kläder, räcker att kröna outfiten med förklädet . Ugnsvanten är i samma tyg.

Ny ugnsvante var inte en dag för tidigt. Någon, inte jag, hade använt den förra till grillen som syns, vilket inte var så populärt hos mig. Det här Marimekkomönstret är för mig nostalgiskt, jag var förtjust i det för länge sedan och sen togs det i produktion igen i flera storlekar och färger.

Resan till Helsingfors ska även innehålla besök på jubileumsutställningen om Tove Janssons bildkonst på Ateneum och så klart kräftor.

↧

Höst idag

September 1, 2014, 7:09 am

≫ Next: Tove 100

≪ Previous: Älskade Marimekko

Trots att jag brukar tycka att man ska utgå mera från väder och liknande än almanackan bestämde jag mig för att idag är höst och höstkransen skulle få träda fram på ytterdörren. Vi får väl se om den hänger med när höstens oväder hittar hit för löven har några år på nacken och var kanske inte tänkta att överleva mer än en höst och blev därför inte lackade. Nu är de rätt torra och sköra och bryts av lätt från de tunna delar vid hålen.

Jag har alltid varit fascinerad av just höstlov och höstens färgprakt har alltid en väldigt inspirerande inverkan på mig, att använda höstkulörer till olika textila produkter gärna blandat. Riktiga lönnlöv är ju i sin egen klass med variationerna, men är väldigt förtjust även i träd och buskar som blir djupt orange eller vinröda och lyser. Glad över att ha lönnar runt omkring mig. Nu tar jag det lite i förskott kan tyckas för än så länge är det både grönt och varmt ute.

Kransens löv är uppkavlade av Cernitlera i de färger som råkade finnas hemma då och det roligaste var att få gegga ihop olika toner och sen kavla till flerfärgade löv, kanske inte så naturtrogna. Blir lite sugen på att göra löv igen till ny krans men med andra material och kanske lite mer blandade material och tekniker, men det lär inte bli färdigt till denna höst.

När jag var klar med mitt gröna tovade, broderade löv i slutet av semestern började jag redan se framemot att skapa ett stort lönnlöv på kudde i hösttoner, så kanske det kan bli en sån framöver när september kommit i gång och löven utanför inspirerar på riktigt i nutid. Då borde väl höstinfluenssan gett med sig trots att den är mer än lovligt seg i år och orsak till en lång bloggpaus.

P.S. Gå gärna in på Ann Granlunds blogg om du vill se det fina krusbärstyget till vår loppisfåtölj som nu är hos tapetseraren för renovering.

↧

Tove 100

September 10, 2014, 12:57 pm

≫ Next: Höstlöv

≪ Previous: Höst idag

Det har knappast undgått någon att det i år är 100 års jubileum från Tove Janssons födelse och att jag och delar av familjen är rätt mumingalna. Besöket på utställningen med Tove Janssons bildkonst på Ateneum i Helsingfors för snart tre veckor sedan uppfyllde förväntningarna med råge, bortsett från att det var för mycket folk. Gissar jag rätt kommer jag säkert att visa något muminaktigt som följde med från Helsingfors här senare. Jag var i en riktig Mumin bubbla under besöket.

Hörde min syster berätta för ett tag sedan att hon hade varit på en auktion i Helsingfors där det bl a sålts vår barndoms muminfigurer som samlarobjekt. Efter det kände jag att det var dags att plocka fram dem från gömmorna och har nu tänkt ersätta keramikmuggarna i lilla vitrinskåpet i vardagsrummet med muminfigurer så här passande när det är jubileumsår.

Dessa figurer tillverkades av Ateljé Fauni i Helsingfors på 50- och 60-talet. Materialet är trä, skinn, textil och fuskpäls. Vi lekte väldigt mycket med dem och därför är mina mumin inga fina samlarobjekt. Det har trillat bort lite skinnfötter, händer och materialet har torkat. Man kan se att de använts och vi hade kul med dem. Jag tror att de blev lite lagade och limmade redan då och lite mer lim behövs nu för att göra dem i bästa skick det går, fast jag kan tycka att det är lite charmigt att det syns att de använts. Får visa resultatet i vitrinen när de hittat sig dit nylagade så långt det går. En del av skavankerna kommer nog inte synas så väl i skåpet bakom glaset.

Figurerna är från vänster Stinky, Snusmumriken, Muminpappan, Muminmamman, Hattifnatt framför dem, Hemulen bakom Mymlan och sen Lilla My, bakom henne Sniff, Snorkfröken, Filifjonkan och Mumin.

Anledningen till att jag hämtade fram dem från förrådet just ikväll var att jag på hemvägen råkade hitta denna tidskrift på Pressbyrån. Retroklassiker nr 2 och hela numret är om Tove Jansson, allt från hennes liv, böcker, bilder, muggar och figurer och jag blev inspirerad när "mina" figurer fanns med även där. Väldigt bra sammanställt med mycket bilder i hela tidningen. Som tur är har jag fått överta även min systers figurer för vi hade nog hälften var som barn, tror jag och jag är den av oss som är mumingalen. Nu är det bara att skaffa bra lim som inte syns genom.

↧

Höstlöv

September 14, 2014, 8:15 am

≫ Next: Kuddar på vift

≪ Previous: Tove 100

Jag som älskar höstfärger väntar på dem i träden även om den varma sommarlika hösten har varit skön på sitt sätt. När längtan blev för stor blev det ett lönnlöv på en kudde i rostfärgat linne. Här på fotot blir tyvärr färgerna för blå men ger kanske en idé om hur det blev.

Lövet är ca 20 x 20cm i storlek. Till att börja med är det tovat med olika nyanser och lite fårockar.

Sen är det broderat både runt hela lövet och bladnerverna på bladet samt ett skaft. På några delar är det även broderat med fria stygn på själva bladet.

Lite små pärlor har kommit till längs de långa bladnerverna och några olika små pärlor här och där på bladet. Just nu ser det ut att bli en kudde i storlek 40 x 40cm utan ram i annan nyans, vilket har kanske varit mer kännetecknande för mina kuddar. Men funderar på att göra bakstycket i annan nyans i stället, alltid nåt. Välkommen höst...

↧

Kuddar på vift

September 17, 2014, 2:54 pm

≫ Next: Möbeltrolleri

≪ Previous: Höstlöv

Nu har de i somras utställda tulpankuddarna fått fötter, vingar eller kanske simfötter när de åkt över vatten. Det är ju inte så konstigt att de hamnar på andra sidan vattnet åt ena eller andra hållet om man utgår från Åland. Den här ljuslila varianten har sitt nya hem i Tammerfors.

Den mörkare kommer att hamna i Helsingfors och bosätta sig där.

Den här för mig ovanliga tulpanen i enbart vitt ska ännu längre bort till USA. Med andra ord har årets tulpanlager sinat så att bara en kudde kvarstår i letandet av nytt hem.

Eftersom tulpaner är mina favoritblommor kommer jag inte kunna motstå att göra dem, det lär säkert bli någon variant av tulpaner även denna vinter efter nyår när den riktiga tulpansäsongen är i gång som bäst. Det blir sen en senare fråga vad det blir för produkter, kuddar, inramade bilder eller kanske något annat, kan bli dags att förnya sig. Just nu är det höstlöv i programmet ett tag till innan julproduktionen kommer i gång även om jag börjat smida lite planer redan...

↧

Möbeltrolleri

September 22, 2014, 2:16 pm

≫ Next: Köksrubin

≪ Previous: Kuddar på vift

Det är konstigt att hitta möbler som någon har kasserat och bli förtjust i dem trots allt och med en vision om deras potential om man gör om dem. Resultatet blir personligt och det är som trollerikonst. För drygt fem år sen hittade jag en nersutten soffa på soptippens "ta om du vill ha"-rum och gillade formen på den och är kär i den sen omvandlingen, se närmare bilden längst ner i detta inlägg.

I år hamnade vi på Lions första maj loppis på Torggatan i Mariehamn och bland alla kasserade möbler hittade jag denna fåtölj, som då var mycket nersutten och sliten men dess form tilltalade mig. Gillade den höga men rätt smidiga ryggen mot den tjocka sitsen långt ner och med lätta träarmstöd. Se bilden "före" här lite längre ner, ingen rolig syn. Mycket riktigt kom jag hem med den i hopp om att den skulle bli min nästa möbelomvandling och så här fin blev den efter helrenovering.

Tapetseraren såg till att fixa innanmätet och Ann Granlund på SALT i Mariehamn tryckte sitt mönster krusbär på tyget, som tapetseraren sen fixade på plats. Den läckra fåtöljen ska ha sin plats i flickornas rum på Söderlids övervåning och vi kommer att tävla om att sitta i den, för den är riktigt skön att sitta i nu efter renoveringen. Jag förstod att det var rätt mycket jobb att få den i skick.

Här det fina mönstret mer i detalj. Färgställningen passande till de apelsingula väggarna och övriga färgerna i rummet. Den här färgställningen hade ett glasunderlägg i samma mönster på vårt vardagsrumsbord och när jag upptäckte det förstod jag att det skulle bli bra kombination till stolen.

Så här var alltså stolen när jag köpte den, vet inte egentligen varför jag fastnade för den mitt bland alla möbler som var samlade på gatan, men nu är jag glad för att jag gjorde det. Tapetseraren log och sa att det kanske blir fler upphittade möbler framöver. Nu vet jag ju att han kan trolla.

Så här ser soffan ut, den som var första omvandlingen från soptippen. Den står i vardagsrummet bredvid rummet med den nya fåtöljen. Även här Ann Granlunds krusbärsmönster men i större format och annan färgställning. Bakom på väggen syns Anns fina tryck med fårhuvuden, som från början användes som draperi i vår gamla stuga, men numera är spänt på ram.

↧

Köksrubin

September 28, 2014, 12:23 pm

≫ Next: Höstens ullskörd

≪ Previous: Möbeltrolleri

Efter ca tjugo år var det dags att börja fundera på kylskåpsbyte på Söderlid. Det kändes lite osäkert om det skulle läcka vatten när vi inte är på plats, för ibland var det lite blött inuti skåpet. Egentligen hade jag väl tänkt göra det till nästa sommar men tyckte att det var en bra idé att gå och titta vad som fanns när det råkade vara en kampanjdag i augusti när jag hade några timmar över i Mariehamn.

Det gamla kylskåpet var vitt, kanske 160 cm högt med kyl nere och ett separat frysfack upptill. Inte särskilt praktiskt med maten vid golvet och frysfacket på bästa höjd. När jag tittade på ny ville jag gärna ha riktig frys, men inte alltför stor, men de flesta enklare modeller såg ut precis som vårt gamla och det ville jag ju inte ha. Bland alla vita fick jag syn på ett klarrött kylskåp och blev kär. Efter det kunde jag inte hitta något annat skåp som föll mig i smaken, så det var bara att bestämma sig.

Det röda kylskåpet ingick naturligtvis inte i kampanjen, men snälla butiken gav motsvarande rabatt och nu är det levererat till Söderlid och lyser upp köket. Kyl uppe och frys nere och det ska bli trevligt med riktig frys. Med det gamla kylskåpet fick det plats med mikro ovanför, men nu när kylskåpet är högre har mikron blivit "över". Behöver överväga om den behövs och i så fall hitta en ny plats, tyvärr är modellen rätt bred och därmed svår att placera när utrymmet är begränsat.

Köket är ju väldigt mycket blått, både ljus- och mellanblått på väggarna och mörkare blått i rumsdelande köpmansdisken. Får hoppas att det röda kylskåpet piggar upp och ger lite liv till det blåa köket. Lite röda detaljer finns det sen tidigare i den målade båtbården runt rummet på väggen ovanför panelen, så de får duga som sällskap till det röda.

↧

Höstens ullskörd

October 2, 2014, 12:07 pm

≫ Next: Tröst i höstrusk

≪ Previous: Köksrubin

Egentligen tror jag att jag försökt säga till mig själv att jag inte kommer att behöva köpa ull under resten av mitt liv. Eftersom jag tovar mina bilder för det mesta på linne och storleken inte heller är omfattande behövs det väldigt lite åt gången. Ullnyanserna är sorterade i olika lådor även om det just nu råder lite oordning eftersom det ofta blir så att jag tar fram nyanserna jag tänker använda ur färgsorteringen och sen när jag blir färdig glömmer jag lägga tillbaka resterande på rätt ställe och därför skulle det nu behövas en höstsortering innan något nytt påbörjas.

På skördefesten på Åland för några veckor sedan kunde jag ändå inte motstå frestelsen att köpa lite ull i dessa nyanser, lite blått till hav, lite grönt, lite höstbrunt, lila som alltid lockar, rosa och rött i olika nyanser. Finns inget bättre än att ha femton kartonger med olika nyanser framför sig och plocka lite av varje. Som tur är köpte jag i alla fall inte hela kartonger, bara små mängder.

De mindre runda kringlorna är från grannen, Inger Nygård på Lumparby Ollas och där har jag faktiskt sprungit även under sommaren och knappt kommit därifrån utan några ulltussar med mig varje gång, bara några små brukar jag tänka. De lite melerade nyanserna fungerar väldigt bra med mina andra i ullförrådet hemma.

Jag har faktiskt tänkt unna mig att köpa lite mer av röda nyanser ännu i höst, för årets julsaker blir röda kuddar och då går det kanske lite mer ull än för mindre hjärtan. Vill ju helst inte tömma lådan med rött helt utan ha friheten att välja och blanda som andan faller på.

Sommarens blad blev ju inte helt färdig i augusti när allt omkring ännu var grönt, för jag hade inte packat med mig gröna pärlor. Allra minst hade jag trott innan att jag skulle komma på att göra något grönt. Intresset föll också vid hemkomsten när höstlöv lockade mer.

Nu i helgen hoppas jag ändå att bladet ska få lite gröna pärlor så att det blir klart för montering i ram. Har inte funderat så mycket vilka gröna som får chansen, men plockar ner några alternativ i packningen. Ska också prova mina nyköpta pärlnålar som är förhoppningsvis lite enklare att trä på. Jag är inte förtjust i små nålsögon som behövs när pärlor har minimala hål som ska sys genom.

↧

Tröst i höstrusk

October 7, 2014, 12:10 pm

≫ Next: Lockande lagerrensning

≪ Previous: Höstens ullskörd

Efter att ha fått njuta av vackra höstlöv i flera dagar, de gula som blir nästan som guld när solen lyser på dem, orangefärgade i olika nyanser och inte minst de vackra vinröda är det dags för mycket regn och rusk idag. Det inspirerar inte ens till att göra höstlöv, men som tur är hittade jag idag härlig tröst för detta väder. Mina favoriter bland tidskrifter hade hittat till Sverige med senaste upplagorna. Nu är det bara att krypa ihop i soffhörnet och njuta av allt fint.

Tidskriften Stitch, oktober-november, med många stygn och andra textila konstverk att beundra och inspireras av, det börjar alltid klia i fingrarna att sätta i gång med något nytt. Ofta projekt, konstverk man inte ens tänkt var möjligt att få till och också genomgång av någon teknik, som jag oftast inte provat på tidigare. Omslaget har jultema men i tidningen finns mycket annat.

Cloth paper scissors, september-oktober, som har i varje nummer mycket kul med mixed media stuk, men varierande projekt och tekniker och klart tilltalande för nyfikenheten. Lusten att testa väcks garanterat till liv även om man skulle sen göra nåt helt annat, bara man vågar experimentera.

Min tredje favorit som jag alltid suktar efter är Quilting Arts, en riktig textilkonst-tidskrift med mycket fritt skapande och fina överraskande resultat som jag sällan sett maken till. Tyvärr har den kommit lite ojämnt och försenat till Sverige det senaste året, men ska ha sex nummer per år. Numret på bilden är augusti-september, så jag väntar ivrigt på att nästa nummer ska komma snart.

Jag ser framemot jobbets flytt nästa år, för i samma fastighet finns Presstopp, Pressbyråns speciella tidningsbutik, där det mesta finns att hitta, även såna här tidskrifter som inte är så lätta att få tag på. Jag kommer nog bli stamkund där och hitta säkert ännu fler favoriter.

↧

Lockande lagerrensning

October 13, 2014, 12:46 pm

≫ Next: Detaljiver

≪ Previous: Tröst i höstrusk

Söndagens gråvädersutflykt blev till Gustavsberg för lagerrensning hos Iittalas outlet. Ett hos oss förekommet mål flera gånger om året och det goda Café Tornhuset i hamnen får vem som helst att följa med när det vankas fika efter shopping. Den här gången blev dock kassen inte ens full, men första julklappen är köpt helt apropå.

Visste redan på förhand att årets vintermugg för Mumin hade lanserats nu i oktober, så det var så klart ett måste att skaffa för en muminmuggssamlare.

Hade redan innan besöket tänkt att det finns en del saker på Söderlid som vi har bara fyra av och som jag skulle vilja ha sex av för alla eventualiteter. Serien Origo i denna färgkombination har vi som frukostporslin och dessa muggar utan öra behövdes det två till av. Lämpligen fanns de på lagerrensning. Ofta använder jag dem för juice eller någon annan mer kladdig dryck, då glas inte blir så snyggt när det är uppdrucket.

Mitt problem har varit att vi har bara muggar till te och kaffe på Söderlid och ibland har vi gäster som är vana vid riktiga kaffe eller tekoppar. Hade väl från början någon idé att ta med några koppar hemifrån, men det har inte blivit så, mycket kanske för att de vi har är antingen typiska kaffe eller tekoppar. När jag utanför butiken nästan ramlade på utförsäljningslådan med kaffekoppar i serien Pergola från Rörstrand var det bara att slå till. Vi har några tallrikar och skålar i samma serie sen tidigare och storleken på kopparna är "mittemellan" så har tänkt att de funkar både för te och kaffe. Nu kan jag gärna bjuda på kaffe eller te oavsett vem som kommer.

Turkosa fyrkantiga skålar av mindre storlek i Teema-serien utgår och såldes ut. Praktiskt att ha när de även funkar i ugnen, så passade på att få två stycken. Nu klarar vi oss några månader innan begäret gör sig påmind för nästa porslinsutflykt.

↧

Detaljiver

October 16, 2014, 12:39 pm

≫ Next: Dags för höstskrud

≪ Previous: Lockande lagerrensning

Detaljer är ofta något jag fastnar i. Den ursprungliga planen för det som ska tillverkas innehåller sällan några närmare detaljer, i bästa fall har jag tänkt nån slags helhet, även om det sällan kanske blir som det var tänkt ursprungligen.

Det första stadiet blir med det tovade botten till det är klart. Vill oftast ha det varierat med flera nyanser och strukturer. Älskar fårlockar för de ger en inte alltför tillgjord struktur på ytan och kan också skifta i flera nyanser i samma lock.

Efter det börjar det kanske allra roligaste att börja skapa detaljer. Sällan särskilt klart uttänkta vid start utan med nål och olika trådar kan man börja leka med stygnen av flera slag. Inte alltid så varierande stygn kanske för man får sina favoritstygn som ofta upprepas. Kanske dags att lära sig nya för variation.

Trådarna som används är blandat matta och blanka och som regel nyanser nära bottenullen, men det händer att det blir helt andra nyanser som lyfter från underlaget.

Problemet brukar bli att jag har svårt att lägga av med detaljerna när jag kommit i gång. Det brukar bli för många detaljer och emellanåt kan det se överarbetat ut, men det är ju så roligt att hitta på nya detaljer allteftersom, så det blir fler och fler tills jag till slut förstår att det ska vara stopp.

Efter alla stygn dags för pärlor av olika slag och storlek. Färgnyanserna gärna likt bottenullen och trådarna men ändå så att de ska synas från underlaget åtminstone något. Tyvärr är det många mindre pärlor som har så små hål att man kan bli tokig. Pärlnålar som går att trä på utan vanligt nålöga är ofta för tunna att sys med i det något tjocka underlaget med ullen som ska sys igenom. Redan efter kämpandet med ett arbete kan nålarna vara både slöa och böjda till konstiga former. Inser att jag behöver försöka hitta något bättre, för vill inte missa pärlnyanser trots små hål.

I bästa fall lyfter detaljerna helhetsintrycket ett snäpp och samtidigt smälter in som bara en ingrediens i helheten, men jag får väl lära mig att inte passera gränsen till när det inte längre är positivt för resultatet, en hård match när ivern sätter i.

↧

Dags för höstskrud

October 21, 2014, 12:39 pm

≫ Next: Nästan bara rött

≪ Previous: Detaljiver

Hur man än försöker behålla sommartextilierna så länge som möjligt i nåt slags försök att ignorera att det är dags för annat, kommer det en gräns och de behöver ge plats för lite mer avskalade höst-/vintervarianter. Långa gardiner behöver flytta på sig för att elementen ska kunna sättas på och det behövs ingen gardin i ytterdörren för att mota insekter. Den samlade högen ska hem och tvättas tills det är dags för vårens solstrålar att locka fram dem igen. Många kuddar och andra detaljer flyttar till övre våningen för skydd mot eventuella djurbesök. En del av er som följt bloggen några år har ju sett kajornas frammarsch i köket. Inte en gång till säger jag.

Kuddarna i kökssoffan på Söderlid har bytt till enkla rutiga höstöverdrag, som man inte behöver vara rädd om, ett fynd på rea. Gillade tanken att de inte hade samma rutstorlek och att en kudde blev röd bland allt det blåa, även om det var slumpen när just de här fem fanns kvar i butiken för några år sen.

Sitsen i kökssoffan är täckt med ett svart fårskinn och sen det fantastiska fårskinnet från Marskogens lamm på Åland med blocktryck på skinnsidan, jag blev såld direkt jag såg det, typiskt mig. Tryckt med gamla block med fint blom- och bladmönster. Pälssidan är mörkbrun, men gömd när skinnsidan är finare. Här nedanför detaljbild av trycket.

Jag är väldigt förtjust i fårskinn, gärna i olika färger. Även om vi har dem framme hela året känns det extra gosigt i höstrusket. Nya varianter går att hitta ständigt, det gäller bara att hitta plats för dem. Alla gamla stolar har redan övertäckts för att inte avslöja slitaget. Allra helst vill jag ha kort lockig päls på mina fårskinn.

På Åland finns fantastiskt många får av olika raser, så det går att hitta olika varianter på skinn efter önskemål. Men när man hittar ett skinn som man gillar är det bäst att slå till direkt, för det går inte att hitta två lika. Jag gjorde tyvärr inte så i våras när jag hittade ett fantastiskt skinn av Ålandsfår-rasen, som var grå- och vitspräckligt på mysigt sätt, mycket personligt, men jag försökte tyvärr intyga för mig själv att jag kanske inte skulle ha några fler och när jag sen förstod att det var något för mig, hade det redan hittat ett annat hem. Men jag kan fortsätta att hålla ögonen öppna när det dyker upp nya favoriter förr eller senare och då ska jag inte vänta.

↧